Guide · Arbetsrätt

Förstadagsintyg – när får du kräva läkarintyg från första dagen?

Publicerad 22 juli 2026 · Uppdaterad 4 oktober 2026 · Cirka 7 min läsning

Ett förstadagsintyg är ett läkarintyg som styrker nedsatt arbetsförmåga redan från den första sjukdagen. Som arbetsgivare får du begära förstadagsintyg om det finns särskilda skäl, till exempel upprepad korttidsfrånvaro utan tydlig orsak (10 a § lagen om sjuklön). Begäran ska vara skriftlig och får för kommande sjukperioder gälla högst ett år. Lämnas inget intyg utan godtagbart skäl behöver du inte betala sjuklön för de dagar som intyg saknas för.

Använt rätt ger förstadagsintyget dig både kontroll och en chans att förstå vad frånvaron egentligen beror på. Reglerna är dock strikta. Beslutet ska bygga på en bedömning i det enskilda fallet och dokumenteras, och kollektivavtal kan ersätta lagens regler om begäran. Här går vi igenom vad som räknas som särskilda skäl, vilka formkrav som gäller och vad du gör när intyget inte kommer.

Vad är ett förstadagsintyg?

Huvudregeln i 8 § andra stycket sjuklönelagen är att medarbetaren behöver styrka sin nedsatta arbetsförmåga med intyg av läkare eller tandläkare först från och med den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen. I vardagligt tal kallas det "läkarintyg från dag 8". Förstadagsintyget är undantaget. Enligt 10 a § får du, om det finns särskilda skäl, begära att medarbetaren visar intyg från en tidigare dag i en pågående sjukperiod eller från första dagen i varje kommande sjukperiod.

Intyget behöver inte innehålla någon närmare uppgift om vilken sjukdom det gäller. Det ska bara styrka att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, och diagnosen förblir medarbetarens ensak. Förstadagsintyget gäller dessutom rätten till sjuklön och är ingen disciplinåtgärd. Försäkringskassan kan för sin del också besluta att en person ska visa intyg tidigare än normalt (10 § sjuklönelagen), men det är ett separat spår.

Vad räknas som särskilda skäl?

Lagen räknar inte upp vad särskilda skäl är. I förarbeten och praxis handlar det framför allt om upprepad korttidsfrånvaro utan tydlig förklaring, frånvaro som följer ett mönster och situationer där intyget behövs som underlag i en pågående rehabilitering. Allmän misstro mot personalen eller en vilja att statuera exempel räcker aldrig. Bedömningen ska göras person för person.

Prata med medarbetaren innan du fattar beslutet. Ofta finns en förklaring, som en kronisk sjukdom, något i livssituationen eller ett arbetsmiljöproblem. Då är förstadagsintyg fel verktyg, och du bör i stället agera inom ditt rehabiliteringsansvar som arbetsgivare. Upprepad korttidsfrånvaro är en klassisk tidig signal om ohälsa, och ett samtal kostar mindre än en konflikt.

Vilka formkrav gäller för begäran?

Tre krav följer direkt av 10 a § sjuklönelagen. Begäran ska vara skriftlig. En begäran som avser kommande sjukperioder får gälla högst ett år. Och eftersom det ska finnas särskilda skäl i det enskilda fallet riktas beslutet till en namngiven medarbetare, inte till en avdelning eller hela personalen. Skriv också in från vilket datum beslutet gäller och hur länge, och vad som händer om intyg inte lämnas. Lagen kräver ingen motivering i själva beskedet, men skriv ner ditt underlag för egen del. Det är vad du har att visa upp om beslutet ifrågasätts.

Kontrollera alltid kollektivavtalet först. Reglerna i 10 a § kan ersättas av kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation (2 § sjuklönelagen). Många avtal har egna regler, till exempel om anvisad läkare, om vem som betalar intyget eller begränsningar av när förstadagsintyg får krävas. Och de flesta arbetsgivare berörs: enligt Medlingsinstitutets statistik omfattades 88 procent av alla anställda i Sverige av kollektivavtal 2024, i privat sektor 82 procent.

Vem som betalar läkarbesöket säger lagen inget om. Det styrs av kollektivavtal och praxis på arbetsplatsen. Många arbetsgivare står för kostnaden när det är de som kräver intyget, vilket också gör beslutet lättare för medarbetaren att acceptera.

Vad händer om intyg inte lämnas?

Konsekvensen står i 10 a § sjuklönelagen. Lämnar medarbetaren inget intyg utan godtagbart skäl är du inte skyldig att betala sjuklön för den del av sjuklöneperioden som intyg saknas för. Det är alltså ingen bestraffning som du beslutar om, utan en rättsföljd som gäller rätten till sjuklön och inget annat.

Att det inte gick att få en läkartid samma dag, eller att medarbetaren var för sjuk för att ta sig till en mottagning, kan vara godtagbara skäl. Bedöm varje fall för sig och skriv ner hur du resonerade. Håll också isär spåren. En sjukanmäld medarbetare utan intyg är inte automatiskt olovligt frånvarande. Var gränsen mot olovlig frånvaro går och vilken åtgärdstrappa som gäller då går vi igenom i guiden om arbetsvägran och olovlig frånvaro.

Om medarbetaren upprepade gånger struntar i en tydlig, skriftlig och korrekt beslutad begäran kan det däremot bli en fråga om misskötsamhet. Då gäller samma ordning som vid annan misskötsamhet. Tydliggör vad du förväntar dig, ge medarbetaren en chans att ändra sig och dokumentera. Börja med en skriftlig erinran, inte med förhastade beslut om uppsägning.

Checklista: så dokumenterar du beslutet

• Sammanställ frånvarohistoriken: datum, längd, mönster och de orsaker som angetts.
• Läs kollektivavtalet. Egna regler om läkarintyg, anvisad läkare eller kostnad kan gå före lagens.
• Håll ett samtal med medarbetaren först och dokumentera vad som sägs.
• Bedöm om särskilda skäl finns i det enskilda fallet och skriv ner din motivering för egen del.
• Fatta beslutet skriftligt: vem det gäller, från vilket datum, hur länge (högst ett år) och följden av att intyg inte lämnas.
• Lämna beskedet personligen och spara en daterad, gärna kvitterad, kopia.
• Följ upp löpande. Ompröva beslutet om mönstret ändras och koppla in rehabilitering vid tecken på bakomliggande ohälsa.

Fler guider om sjukfrånvaro, rehabilitering och andra personalfrågor finns bland våra artiklar om arbetsrätt för arbetsgivare. Vad Kollego kostar ser du under öppna priser på startsidan.

Vanliga frågor om förstadagsintyg

Kan jag kräva förstadagsintyg av alla anställda?

Nej. Särskilda skäl enligt 10 a § sjuklönelagen ska finnas i det enskilda fallet, och beslutet riktas till en enskild medarbetare. En generell policy om läkarintyg från första dagen för hela personalen har inte stöd i lagen. Kollektivavtal kan däremot innehålla egna regler om läkarintyg, så kontrollera alltid ditt avtal först.

Måste intyget visa vilken sjukdom medarbetaren har?

Nej. Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom medarbetaren lider av. Det räcker att läkaren eller tandläkaren styrker att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Diagnosen är en integritetskänslig uppgift som medarbetaren inte är skyldig att visa för dig.

Vad händer om medarbetaren inte lämnar förstadagsintyg?

Lämnar medarbetaren inget intyg utan godtagbart skäl är du inte skyldig att betala sjuklön för den del av sjuklöneperioden som intyg saknas för. Ett godtagbart skäl kan till exempel vara att det inte gick att få någon läkartid. Frånvaron blir däremot inte automatiskt olovlig. Misstänkt misskötsamhet hanterar du i ett separat spår, till exempel med en skriftlig erinran.

Hur länge gäller en begäran om förstadagsintyg?

En begäran som gäller kommande sjukperioder får inte avse längre tid än ett år. Därefter krävs ett nytt skriftligt beslut och en ny bedömning av om särskilda skäl fortfarande finns. Ompröva gärna beslutet tidigare om frånvaromönstret förändras eller orsaken blir utredd.

Den här artikeln är allmän information för arbetsgivare, inte juridisk rådgivning. Reglerna kan påverkas av kollektivavtal och omständigheterna i det enskilda fallet. Har du frågor om innehållet? Mejla info@kollego.se.